Det är många frågetecken kring hur företag i Sverige ska förhålla sig till det nya direktivet kring miljö- och hållbarhetsrapportering: CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive.
Under året har vi haft webbinarier på detta tema och här är de vanligaste frågorna. Läs vidare för att ta del av svaren.
1. Gäller CSRD även för större myndigheter och universitet?
Svar: EU:s direktiv omfattar företag och för att förenkla: "AB-företag". Det innebär att kommuner som har AB-bolag, t ex reningsverk, omfattas av reglerna. Annars så gäller inte CSRD för myndigheter och universitet.
2. Vad innebär detta för mindre bolag? När ska vi rapportera?
Svar: Som mindre bolag och företag är det kopplat till bl a omsättning. Generellt så är det i nuläget så att mindre bolag "är sist ut" men i och med att företag är en del av värdekedjan så kommer du behöva rapportera till leverantörer. Här är det ett extra fokus på hur du enkelt kan rapportera in din verksamhets klimatpåverkan. 
3. Måste alla företag rapportera enligt CSRD?
Svar: Tanken med direktivet är att alla verksamheter ska ställa om, och redovisningen ska in i årsredovisningen. Först ut är börsnoterade bolag för att de närmsta åren gälla fler verksamheter.
Här kan du läsa mer om mer om tidslinjen och storlek på bolagen.
4. Ser kraven likadana ut i de nordiska länderna?
Svar: CSRD direktivet är EU-brett och bör se likadant ut i hela Europa. Med det skrivet, tolkar varje land direktivet och skriver lagar och redovisningsregler kopplat till direktivet. CSRD är fortfarande i ett tidigt skede och praxis ej helt etablerat. Norge som inte är med i EU, kommer ändå att följa direktivet. Det gäller för export och import men också för verksamheter som endast verkar i Norge.
5. Eftersom varje land ansvarar för implementering av hållbarhetslagarna, vilka åtgärder har Sverige specifikt vidtagit?
Svar: Sverige antog CSRD i maj 2024 och den börjar gälla från 1 juli 2024. Många andra EU-länder har haft 1 januari 2024 som startdatum. Läs gärna mer här om betänkandet. (länk till Riksdagen)
6. Hur ska själva rapporteringen av data göras?
Svar: CSRD-rapporteringen ska utformas med ett digitalt format/digital taggning, i ett format som ska göra inmatning möjlig till olika databaser. Ett format som heter XBRL. Det kan du läsa mer om i själva redovisningsstandarden ESRS, European Sustainability Reporting Standards. Denna standard är en del av CSRD.
7. Ställer detta högre krav på arbetsmiljöfrågor och anställdas miljö på ett företag?
Svar: Det kommer ställa tydligare krav på hur du som bolag i första hand identifierar varför din verksamheter rapporterar enligt det ni kommer fram till baserat på DMA och sedan följer att rapporteringen är mer långtgående i form av mål, aktiviteter som genomförs/planeras för att nå målen och vilka policys som finns på plats.
Det räcker alltså inte med mätetal på ett nuläge, utan ett framåtblickande tänk är det som gäller framöver. Fokus på hela värdekedjan gör också frågan bredare än tidigare.
Tips! Här kan du läsa mer om Mät och följ upp ditt hållbarhetsarbete för att få en mer helhetssyn
8. Vad är skillnaden mellan DMA och dubbel väsentlighetsanalys?
Svar: Ingen alls, DMA står för double materiality assessment och på svenska blir det dubbel väsentlighetsanalys. Här kan du läsa mer om dubbel väsentlighetsanalys som är en viktig del som alla företag måste göra.
9. Bolag som inte tillverkar produkter men säljer och marknadsför dem. Ska dessa bolag också rapportera?
Svar: Det stämmer, bolag som uppfyller kraven för hållbarhetsrapportering ska rapportera oavsett
vad bolagets verksamhet är. Grundprincipen handlar om att kartlägga sitt hållbarhetsarbete och
minska sin påverkan enligt ESG.
10. Finns det någon erfarenhet eller idé kring hur aktivt man ska ta sig an CSRD? Det känns som att det kommer ändringar.
Svar: Att börjar i tid med kartläggning är ett tips och se till att tillsätta resurser för detta.
En del i arbetet är att göra en dubbel väsentlighetsanalys (DMA) och här behöver du ha både interna intressenter och få med dig leverantörer.
- identifiera vad som ska samlas in,
- identifiera var denna information finns,
- lägg upp en tidsplan och förbered individer/bolag på att den här datan efterfrågas,
- sätt tydliga deadlines och ge tydliga riktlinjer kring data som ska in,
- och planera för att hantera datan (vilket systemstöd behövs för att hantera mängden data?
