Tänker du att du är klimatpositiv när du ser ljust på framtiden för klimatet? Är du den i gruppen som kallar dig koldioxidneutral för att det låter häftigt? Och är du för nettonollutsläpp?
Eller är det i själva verket samma sak? Ingen fara – i den här artikeln får du lära dig allt om skillnaderna, likheterna och vad begreppen koldioxidneutral, nettonollutsläpp och klimatpositiv egentligen innebär, så att du slipper vara den som gör bort dig i en diskussion om miljö och klimat på AW:n nästa gång.
Förstå begreppen för att du och din verksamhet kan komma igång med ert miljöarbete och längre ner i artikeln får du 10 tips kring ert hållbarhetsarbete.
Vår planet och vårt klimat behöver att alla hjälper till, Greta Thunberg kan inte göra allt ensam. Att vara klimatpositiv, koldioxidneutral och att satsa på nettonollutsläpp innebär att man tagit ett steg i rätt riktning eftersom de alla handlar om att ta action och göra vad man kan. Både du som privatperson kan hjälpa till, och du som arbetsgivare eller medarbetare (se också de 10 tipsen nedan)
Den europeiska klimatlagen har som mål att vara koldioxidneutrala till år 2050. Det innebär att den globala uppvärmningen inte får överstiga 1,5 grad Celsius till dess. Jorden mår tillräckligt dåligt i form av uppvärmda hav, extrema väderförhållanden och förändrad biologisk mångfald. Därför finns en plan om att senast 2050 bli koldioxidneutrala för att förhindra ytterligare stora försämringar och förändringar av klimatet.
Koldioxidneutralitet innebär kortfattat att det ska finnas balans mellan koldioxidutsläpp och absorberingen av koldioxidutsläpp. Det som går ut – måste tas in. Ett bra exempel på koldioxidsänkor, det vill säga sådant som absorberar mer koldioxid än vad de släpper ut, är skog, hav och jord. I Sverige har man exempelvis valt att lyfta fram våtmarkernas betydelse som koldioxidsänkor.
Tyvärr kan de nuvarande koldioxidsänkorna inte längre ta upp tillräckligt med koldioxid för att hantera utsläppen och ännu finns inget artificiellt sätt att framställa koldioxidsänkor. Alltså måste vi hittat ett sätt att ta upp den koldioxid som släpps ut, för att balansera koldioxidvärdena och göra dem neutrala. Genom att de är neutrala kommer de heller inte påverka klimatet i negativ bemärkning.
Att vara klimatpositiv innebär att man helt enkelt gottgör för den koldioxid man är med och bildar. Klimatpositiv innebär att du kompenserar för minst 110 % av det som släpps ut. Innan du uppnår detta är du inte klimatpositiv – endast klimatneutral. Inte nog med att man gottgör – man bidrar till att binda mer koldioxid än den man gör av med. En klimatstrategi som många har hakat på. Ett exempel är att företag som använder sig av frakt via flyg, båt och plan, kompenserar för den koldioxid som bildas och mer därtill, genom att exempelvis plantera fler träd via certifierade projekt.
Nettonollutsläpp innebär att man arbetar för att man ska bidra med så lite skapande av koldioxid och växthusgaser som möjligt, samtidigt som man kompenserar för den koldioxid och växthusgas man gör av med. Nettonollutsläpp gäller inte bara för koldioxid, utan för alla växthusgasutsläpp. Det kan göra stor nytta hos företag och verksamheter som släpper ut mycket växthusgaser. Genom att identifiera dessa i alla led av tillverkning och produktion, kan dessa verksamheter också effektivisera många delar och därmed minska utsläppen.
Vi kan konstatera att när man jämför alla tre, handlar de om utsläpp som försämrar klimatet och om målet att minska dessa utsläpp. Målet är att vara koldioxidneutrala till 2050, med hjälp av bland annat två strategier; nettonollutsläpp och att bli klimatpositiv. Alla tre handlar om att minska våra miljöavtryck.
Idag har länder arbetat fram strategier för att nå klimatmålen till år 2050, men vissa länder har satt mål tidigare än så. Sverige har till exempel som mål att nå nettonollutsläpp redan 2045.
De främsta skillnaderna är att när ett företag är koldioxidneutralt, arbetar man för att förhindra mer utsläpp, till exempel genom förnyelsebar energi eller genom EU:s system för handel med utsläppsrätter. (se också nedan)
Nettonoll innebär att faktiskt tillföra någonting som fångar upp växthusgaserna – exempelvis genom att plantera träd, och samtidigt minska sina avtryck. Skillnaderna från nettonoll och koldioxidneutral till att vara klimatpositiv handlar mycket om strategi. Det uppnås i flera steg, och innan du kan räknas som klimatpositiv, måste du bli klimatneutral och ha uppnått certifieringar för detta om du är ett företag.
Koldioxidneutralitet eller nettonoll handlar också mycket om strategi, men antas vara lättare för särskilt företag att uppnå. Enkelt förklarat kan man se det som att när ett företag blir klimatpositivt, tar det också ansvar för ett par procent av andras koldioxidutsläpp, medan koldioxidneutrala företag balanserar genom att ge och ta av utsläppen. Nettonoll handlar om mer än bara koldioxid – det handlar om att minska alla växthusgaser.
Sverige har sedan 2017 antagit ett ramverk för hur man ska arbeta med klimatfrågorna. Genom det långsiktiga målet – att vara klimatneutrala (koldioxidneutrala) 2050, har det tagits fram en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp, för att sedan 2050 faktiskt kunna uppnå negativa utsläpp.
Hur och när man uppnår koldioxidneutralitet inom respektive land i EU är olika, men alla länder har likadana mål: att minska utsläppen och vara klimatneutrala år 2050. Fram till 2030 har EU satt som mål att ha minskat sina utsläpp med 55 %, men förhoppningsvis mer. Detta ska uppnås genom bland annat förnybar energi och mer miljövänlig teknik, utfasning av fossila bränslen inom den industriella sektorn och förbättra skyddet för skog och mark.
EU har som mål att 3 miljarder träd ska planteras fram till 2030. Läs mer om EU:s gröna giv här
Det finns många olika sätt att minska företagets eller sin organisations koldioxid- och växthusgasutsläpp.
Ett exempel är att minska verksamhetens elförbrukning och det kan ske genom olika projekt. Vissa insatser som att byta till LED-lampor och ha automatisk stängning av lamporna i konferensrum kan vara lätta åtgärder medan andra insatser kräver mer som exempelvis omkonstruktion av maskiner och förändringar av lokalerna som helhet, t ex installation av ny ventilation eller att ansluta sig till fjärrvärme eller solcellsanläggning.
Ett annat exempel är att minska inköp och byta ut till miljövänligare alternativ, till bättre och skonsammare kemikalier utan exempelvis PFAS-ämnen.
Oavsett är det värdefullt att få input av personalen och genom EcoOnlines utbildningsplattform Learning Manager kan du börja utbilda personalen inom miljö- och hållbarhetsfrågor för att skapa medvetenhet och engagemang. Läs mer här om e-learning som metod.
Digitalisera och effektivisera din miljörapportering genom vårt, EcoOnlines mjukvara. Modulen kommer att hjälpa dig och ditt företag att nå dina mål snabbare och att rapportera både externt och internt mer effektivt. Du kan enkelt kartlägga förbrukning och utsläpp, för att därefter kunna skapa effektiva miljöåtgärder:
- överskådliga rapporter och dashboards
- anpassa inställningar utifrån din verksamhet
- skapa arbetsflöden och automatiserade avläsningar
- visualisera miljödatan, som är till stor hjälp när du vill påvisa att din verksamhet följer de lagkrav eller riktlinjer som finns.
Greenwashing - vad är det?
Det är tyvärr något som är negativt och innebär att företag marknadsför sig som miljövänliga när de egentligen inte har belägg för detta. Det finns därför regler kring olika begrepp som ekologisk. Det handlar om att tala och skriva sanning. Här spelar också marknadslagstiftningen en roll.
Miljöavtryck - vad är det?
Detta uttryck är ett annat ord för miljöpåverkan. Det du gör som privatperson, medarbetare eller som arbetsgivare påverkar klimatet. Ofta kopplas detta ihop med begrepp som "minska ditt miljöavtryck" eller "vet du din miljöpåverkan på klimatet genom bilresor?".
Vad är klimatneutral?
Det är enligt EU:s definition att vara koldioxidneutral.
Borde inte farliga kemikalier tas bort - de påverkar människor och miljön negativt?
Ja, och det är ett av Sveriges miljömål, Giftfri miljö och inom EU finns det många olika initiativ för att uppmärksamma kemiska ämnens påverkan. Läs mer om lagstiftningen här >>
För dig som arbetar med att förbättra kemikaliehanteringen på ditt företag tipsar vi om vårt digitala system Chemical Manager, inte minst hur du får ett systemstöd för att ersätta farliga kemikalier.
Har miljörapportering med ESG att göra?
Ja, i högsta grad. Environmental, Social and Governance, ESG är ett begrepp som handlar om att göra miljö- och arbetsmiljöarbetet mätbart. Läs mer om det här >>
Hur kan jag komma igång med hållbarhetsrapportering?
Det finns olika sätt men vårt tips är att börja se vad du kan mäta redan nu (elförbrukning, material i produktionen osv) och här kan vår modul Miljörapportering underlätta för att effektivt komma igång. Ta del av de 10 tipsen ovan. Läs gärna artikeln om hållbarhetsrapportering här
Vad är cirkulär ekonomi i det här sammanhanget?
Cirkulär ekonomi handlar om att man ser möjligheter att återanvända tillgängliga resurser istället för att förbruka dem. Med det som utgångspunkt kan det vara ett sätt att bli koldioxidneutral eller nå ett nettonollutsläpp.
Vad är utsläppsrätt?
Utsläppsrätt eller handel om utsläppsrätter är ett styrmedel inom EU för att minska utsläppen av växthusgaser. Det är ett handelssystem som funnits sedan 2005 och heter EU Emission Trading System (EU ETS). Syftet är systemet på ett kostnadseffektivt sätt ska minska EU:s miljöpåverkan och även uppfylla andra internationella överenskommelser inom miljö- och hållbarhet.