Buller på arbetsplatsen – varje decibel kan göra skillnad för din hälsa.
Oavsett vad du arbetar med så är du omgiven av ljud på arbetsplatsen. Arbetar du inom tung industri är det lätt att räkna ut att det är förenat med en hög ljudnivå, men kanske är det inte lika uppenbart att ta upp frågor gällande buller på arbetsplatsen om du arbetar på en frisersalong? Faktum är att när vi är på jobbet så är allt ljud omkring oss potentiellt störande buller som kan vara skadligt för oss och är därför en arbetsmiljöfråga.
I detta blogginlägg ska vi titta närmare på buller på arbetsplatsen och vad det är för något. Vi ska gå igenom vad som klassas som buller, hur det mäts och vilka riktlinjer och gränsvärden som finns. Idag går det att med relativt enkla tekniska lösningar att hålla koll på bullernivån på arbetsplatsen, en bullermätare till exempel, för att på så sätt se till att medarbetarna inte utsätts för onödigt ljud och långvariga, långsiktiga skador.
Vi ska även reda ut vem det är som bär ansvaret för att gränsvärdena inte överskrids och hur frågan om buller integreras som en del av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Att sänka bullernivån med så lite som ett par decibel kan göra en stor skillnad – både för den enskilde medarbetaren och för hela verksamhetens lönsamhet.
Vad är buller?
När man pratar om buller brukar man mena ljud på arbetsplatsen som antingen upplevs som
- störande och/eller
- skadligt för hörseln
Buller på arbetsplatsen är alltså något som man vill förebygga så långt det är möjligt. För att bli medveten om det buller man utsätts för i sin vardag kan det vara bra att lyssna och verkligen höra efter på sin arbetsplats – förekommer det ljud här som stör mig och som jag helst inte vill höra? Då kan det vara en idé att se över hur man arbetar med buller på arbetsplatsen på din arbetsplats.
Även ljud som du kanske inte uppfattar som buller kan vara skadligt.
Genom att ha ett genomtänkt arbetsmiljöarbete med fokus på att identifiera och motverka buller kan arbetsplatsen bli mer hälsosam. I längden kan det betyda lägre sjukfrånvaro, färre arbetsplatsolyckor och en större lönsamhet för verksamheten.
Ljudnivå mäts i decibel (dB)
Som du säkert redan vet består ljud av vågor som färdas på olika frekvenser i luften, vilket bildar ett tryck som trumhinnorna i våra öron kan läsa av. Det här så kallade ljudtrycket kan variera inom ett stort område, och enheten som används för att beskriva ljudets storlek kallas för decibel (dB). Decibelskalan är logaritmisk, vilket betyder att två lika stora ljud från olika håll ger ett större samlat ljud.
Arbetar du exempelvis på en industri och står vid två maskiner som avger ett lika stort ljud, så exponeras du därför för ett större oväsen, jämfört med om det bara hade varit en maskin. Det betyder att ljudnivån snabbt kan bli hög på arbetsplatsen.
När man mäter buller så är det flera saker man behöver ta hänsyn till. Olika frekvenser är olika starka och har därmed inte samma inverkan på våra öron. Därför kan man mäta ljudnivån med hänsyn till vilken frekvens det handlar om. Under en arbetsdag kan man även bli utsatt för varierande ljudnivåer, så för att kunna beskriva bullernivån på arbetsplatsen sett över åtta timmar brukar man räkna ut ett genomsnittligt värde, som ibland kallas för daglig bullerexponeringsnivå.
Buller kan ge långvariga negativa hälsoeffekter
Det är även viktigt att komma ihåg att buller kan vara skadligt även om det inte har en särskilt hög varaktighet eller ljudstyrka. Att ha koll på bullernivåerna kan göra att du undviker långsiktiga skador på hörseln.
Men det är inte bara hörseln som kan påverkas negativt av buller. Även andra delar av din kropp påverkas.
En regelbunden exponering för höga ljudvolymer kan exempelvis leda till stress och högt blodtryck, samt ge svårigheter när man ska lära sig nya saker eller sova på kvällen. Det här är ett större problem än vad man kan tro, och är därför något som ska tas på största allvar.
Vad är tillåten bullernivå på en arbetsplats?
När man mäter bullernivån kan det som vi lärt oss göras på olika sätt. Nedan ska vi gå igenom de allra mest grundläggande reglerna som finns kring buller på arbetsplatsen. De är definierade i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16), som är de lagkrav vilka alla arbetsplatser har att rätta sig efter i sitt arbete med ljudnivån.
De konkreta tal som det gäller att hålla reda på är insatsvärden och gränsvärden.
Undre insatsvärden
- Daglig bullerexponeringsnivå: 80 dB
- Impulsstoppvärde (högsta uppmätta ljudnivån under en arbetsdag): 135 dB
Överskrids dessa värden är arbetsgivaren skyldig att göra följande insatser:
- Ställa hörselskydd till förfogande för de anställda
- Utbilda och informera de anställda om riskerna med arbetet
- Om det föreligger risk för hörselskada i arbetet ska en hörselundersökning erbjudas
Är arbetsplatsens bullernivå över insatsvärdena är det alltså en varningssignal om att ljudvolymen är för hög och att förebyggande åtgärder behövs.
Gränsvärden
- Daglig bullerexponeringsnivå: 85 dB
- Impulsstoppvärde (högsta uppmätta ljudnivån under en arbetsdag): 135 dB
Gränsvärdena går hand i hand med de så kallade övre insatsvärdena, och tillsammans utgör de en gräns som inte får överskridas. Är de uppmätta ljudnivåerna på arbetsplatsen högre än gränsvärdenas är detta ett brott mot bullerföreskrifterna, och arbetsgivaren är skyldig att genomföra följande åtgärder:
- Se till att exponeringen hamnar under gränsvärdena, exempelvis genom att se till att alla anställda använder hörselskydd eller planera om arbetet
- Erbjuda hörselundersökning
- Se över varför gränsvärdena överskridits och utarbeta en handlingsplan med åtgärder för att förebygga förhöjt buller
Är du osäker på hur hög bullernivån är på din arbetsplats? Arbetsmiljöverket har tagit fram en app som fungerar som en decibelmätare, med vilken du själv kan mäta bullernivån omkring dig. Appen använder din mobils inbygga mikrofon, därför kan resultaten skilja sig åt beroende på mobiltelefonens modell. Du kan med din mobil alltså få en fingervisning om din arbetsplats ligger på gränsen, men mätningarna ska alltid jämföras med ett annat resultat gjord av ett korrekt mätinstrument.
Vem bär ansvaret för bullerfrågor på arbetsplatsen?
Det är arbetsgivaren som ansvarar för frågor gällande arbetsmiljö, inklusive buller. Hur det ska gå till framgår av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller:
”Arbeten skall planeras, bedrivas och följas upp så att bullerexponeringen minskas genom att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå." (AFS 2005:16, § 4)
Arbetsgivaren ska alltså göra sitt yttersta, sett till rådande omständigheter, för att hålla bullernivåerna så låga som möjligt.
Det kan göras genom att se över arbetsmetoder, utrustning, barriärer eller andra typer av skyddsanordningar, samt placering av bullerkällor. Det är också viktigt att involvera de anställda i processen, ofta representerade i form av skyddsombud.
Bullerfrågor är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Att förebygga buller på arbetsplatsen är en viktig del av arbetet med en hälsosam arbetsmiljö. Tillsammans med många andra aspekter utgör det en del av det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsplatser är ålagda att göra, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet går i korthet ut på följande fyra punkter:
1. Undersökning
2. Riskbedömning
3. Åtgärder
4. Kontroll
Nedan ska vi kort gå igenom hur det konkret kan gå till i frågan om buller. Beroende på arbetsplatsens storlek och organisering varierar arbetssätten, men det viktiga är att det finns en tydlig arbetsgång för arbetet med bullret på arbetsplatsen.
1. Först och främst gäller det att undersöka och kartlägga förhållandena på arbetsplatsen. Genom att mäta bullret, observera arbetet och prata med de anställda kan man identifiera risker och få en bra översikt över hur det står till med bullernivån.
2. Därefter handlar det om att göra en riskbedömning av de risker som uppmärksammats. Bedömningen ska göras regelbundet och skriftligen. Bedöms riskerna kunna leda till olyckor eller ökad ohälsa bland de anställda så är arbetsgivaren skyldig att gå vidare med åtgärder.
3. Några exempel på åtgärder för överskridna gräns- eller insatsvärden såg vi tidigare i det här blogginlägget. De insatser som kan göras direkt ska genomföras först, så som att erbjuda hörselskydd och informera de anställda om bullernivån. De förebyggande insatser som kräver lite mer tid ska sammanställas i en konkret handlingsplan.
4. Slutligen är det av högsta vikt att kontrollera att de införda åtgärderna givit önskad effekt, exempelvis genom att göra nya mätningar av bullernivån. Nyckeln till ett gott arbetsmiljöarbete är en arbetsgivare som hela tiden har ett öra mot marken och som pratar med skyddsombud och anställda. På så vis säkerställer man att korrekta åtgärder satts in, eller om en ny handlingsplan med åtgärder behöver tas fram.
Vanliga frågor
Hur vet jag om det förekommer buller på min arbetsplats?
Upplever du en orimligt hög ljudvolym på arbetsplatsen som stör dig i ditt arbete och/eller riskerar att skada dig så är det buller. Det finns maxvärden för hur mycket buller som får förekomma på en arbetsplats. Du kan ladda ner Arbetsmiljöverkets app för att mäta hur många decibel som miljön omkring dig uppnår.
Försök ta reda på om undersökningar gällande uppmätta bullervolymer har gjorts på arbetsplatsen, om det inte har gjorts kan du alltid rapportera in som tillbud.
Hur kan vi göra för att sänka bullernivån på min arbetsplats?
Din arbetsgivare är skyldig att arbeta för en så låg bullernivå omkring dig som möjligt, bland annat genom att erbjuda hörselskydd och informera dig om riskerna med buller om det finns en föreliggande risk. I samverkan med arbetsgivare och skyddsombud är det viktigt att löpande mäta bullernivåerna för att se till att de ligger under gränsvärdena, placera bullerkällor på strategiska punkter och se till att få regelbundna pauser från bullret.
Vem kan jag prata med om jag inte trivs med bullernivån på min arbetsplats?
Du kan alltid vända dig till din arbetsgivare och ditt skyddsombud för att få information och dela din oro. Det är arbetsgivarens ansvar att se till ditt välbefinnande på arbetsplatsen, men om du inte får gehör kan skyddsombudet föra din talan vidare så att problemet tas på allvar.
