Den 17 december träder en ny lagstiftning i kraft som kräver att alla företag över 50 anställda måste ha ett visselblåsarsystem. Det innebär att medarbetare anonymt ska kunna rapportera in missförhållanden på arbetsplatsen. Trots att lagen snart är här har många bolag fortfarande inget system på plats.
– Vi hoppas att den nya lagen ska resultera i att fler bolag tar ett helhetsgrepp kring sin arbetsmiljö, och processer kopplat till det, som i förlängningen leder till tryggare och säkrare arbetsplatser, säger Sandra Sköld, marknadschef på EcoOnline.
Att ha ett visselblåsarsystem kommer snart att vara ett krav för alla bolag med över 50 anställda. När lagen träder i kraft den 17 december ska det finnas system där medarbetare kan anmäla och rapportera in missförhållanden på arbetsplatsen på ett anonymt och säkert sätt. Missförhållandena ska vara av allvarligare karaktär och ha ett allmänintresse. Det kan exempelvis handla om mutor eller bedrägerier som sker på arbetsplatsen. Klagomål eller mindre företeelser ska medarbetare i första hand ta upp med sin närmaste chef eller sitt skyddsombud.
Lagstiftning för visselblåsarsystem har funnits i Sverige sedan 2017 och uppdaterades 2021 för att innefatta fler typer av missförhållanden, mer detaljer kring hur man upprätthåller anonymiteten och fler arbetsplatser än tidigare. Nu uppdateras lagen igen och förändringen innebär att även mindre privata bolag med över 50 anställda omfattas. I början av 2023 gjorde tech-bolaget EcoOnline och insikts- och marknadsundersökningsföretaget Oligo Group en undersökning om säkerheten på Sveriges arbetsplatser där närmare 60 procent av deltagarna uppgav att de inte vet om deras arbetsgivare har ett visselblåsarsystem eller att det inte finns ett överhuvudtaget.
– Det kan dels bero på att det inte har funnits lagkrav för mindre bolag tidigare och att dessa företag då halkar efter, men också att processer kring detta ligger längre ifrån kärnverksamheten och då tappar ett visst fokus. Att det nu blir en uppdatering i lagen kommer att leda till att fler måste ta tag i detta och införa system för att anställda ska kunna rapportera in missförhållanden. Det viktigaste, och kanske svåraste, är att det måste kunna ske helt anonymt. Identiteten får inte under några omständigheter röjas, säger Sandra Sköld.
Ett visselblåsarsystem ska vara lätt att använda, vara pålitligt och erbjuda funktioner som gör att medarbetare enkelt kan rapportera in missförhållanden, dela dokument och information helt anonymt. Vissa företag väljer att upprätta interna system för visselblåsning, men det finns också möjlighet till tredjepartslösningar. Ett exempel är EcoOnlines Whistleblower, ett digitalt systemstöd som är enkelt att använda och uppfyller alla krav. Utöver relevanta system bör det också finnas en tydlig process kring vad som händer efter att något har anmälts och företag kan behöva se över sina rutiner generellt när det kommer till kommunikationen inom verksamheten. Att den nya lagen träder i kraft ser Sandra Sköld därför som något mycket positivt och hon hoppas att det ska leda till att fler företag passar på att se över hela sitt arbetsmiljöarbete.
– Vår förhoppning är att lagen ska leda till tryggare och mer trovärdiga arbetsplatser, men också att det ska bidra till att fler bolag tar ett helhetsgrepp kring sina processer och rutiner när det kommer till arbetsmiljö, inte bara när det gäller visselblåsning. Har man ett systematiskt arbetsmiljöarbete blir visselblåsning en ytterlighet och något personalen förhoppningsvis aldrig behöver använda, avslutar Sandra Sköld.
Undersökningen Hur säkra är Sveriges arbetsplatser? är genomförd av insikts- och marknadsundersökningsföretaget Origo Group. Under perioden 9 -19 januari 2023 har sammanlagt 1016 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 18-65 år i Sverige som arbetar.
Fakta:
Har din arbetsgivare ett system för att anonymt rapportera in missförhållanden och oegentligheter, dvs ett system förvisselblåsning?
4 av 10 uppger att det finns ett system på plats (42 %) medan 6 av 10 svarar de är osäkra eller att det inte finns (58 %).
Det finns en skillnad mellan män och kvinnor, där det är flerkvinnor som svarar alternativet vet ej.
Även en skillnad i befattning: har man en högre befattning svarar man i högre utsträckning ja, medan gruppen Medarbetare svarar: nej, det finns inte ett sådant system.
Privat och offentligt sektor skiljer sig åt, där det är fler inom privat sektor som anger: nej, det finns inte ett sådant system.