Från bussen till förskolan på morgonen och byggarbetsplatsen du passerar på vägen, till barnens klassrum och skolmatsal, till matvarubutiken där du handlar din middagsmat, till din egen arbetsplats. Överallt möts du av arbetsmiljöer. Alla med sina specifika förutsättningar och utmaningar, och med arbetstagare som alla har samma rätt till en hälsosam och säker miljö att arbeta i.
Det senaste året har frågan om hur vår arbetsmiljö påverkar oss på ett grundläggande mänskligt plan verkligen aktualiserats. Vare sig vi har arbetat hemifrån eller fortsatt gå till jobbet har de flesta av oss ställts inför helt nya förutsättningar – och risker – i arbetsmiljön. Inte minst den tappra personalen på landets sjukhus.
Men det här är ingen ny fråga, och den kommer inte att försvinna med covid. I regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 ingår en nollvision mot arbetsplatsolyckor som leder till död, men även mot arbetsrelaterad dödlighet på grund av till exempel längre sjukdom, ohälsosam stress, cancer och självmord. Risk och ohälsa på arbetet kan ta sig uttryck på många olika sätt. Det kan handla lika mycket om organisatoriska brister som haltande schemaläggning och ojämn arbetsbelastning, som om psykosociala missförhållanden med oklara och konflikterande roller, brist på stöd och till och med mobbing.
Lägg till detta digitaliseringen som har underlättat enormt för både företag och anställda på många olika plan, speciellt under pandemin, men som också adderar nya problemområden och arbetsplatsrisker. Dels för att de flesta av oss nu är nåbara – och i värsta fall – rent praktiskt kan jobba 24 timmar om dygnet. Något som utan tydliga rutiner kan riskera att sudda ut gränserna mellan arbete och fritid på ett ohälsosamt sätt. Och dels för att det ökade hemarbetet gör det svårare för arbetsgivare att se till att alla anställda verkligen följer de arbetssäkerhets- och hälsoföreskrifter som företaget har satt upp.
Precis lika viktigt som att arbeta för att minska de konkreta riskerna på en arbetsplats, är det alltså att anta en mer holistisk syn på arbetsmiljö och säkerhet på arbetet. Att anpassa verksamheten efter rådande omständigheter på arbetsmarknaden men också arbeta proaktivt för att förebygga framtida risker och hälsoproblem. För de anställdas skull, för företagets skull och för samhällsekonomins. Arbetsrelaterad ohälsa resulterar nämligen i enorma kostnader varje år. Inte bara för arbetstagarna själva och deras arbetsgivare, utan för hälsovårdstjänster och samhällsekonomin i stort.
Direkta kostnader för arbetsrelaterade sjukdomar inkluderar resurser för sjukvård, rehabilitering, läkemedel, arbetstagares ersättningskostnader etc. Indirekta kostnader inkluderar kostnader på grund av frånvaro, störningar i arbetsteamet, minskad produktivitet och ersättning av sjuka medarbetare samt upplärning av ersättare.
De här indirekta kostnaderna kan många gånger vara mycket högre än de direkta och de omfattar bara anställda som är så sjuka att de inte kan gå till jobbet. En annan dold kostnad är de anställda som mår dåligt men fortsätter gå till jobbet varje dag, som riskerar att drabbas av sjukskrivning längre fram och kanske inte kan arbeta till full kapacitet. Något som inte bara påverkar prestanda och produktivitet utan även kan innebära en potentiell risk för den anställda, dennes kollegor och för företaget – och i förlängningen lönsamheten. Men det högsta priset betalar så klart alltid den enskilda anställda. Ett som ingen ska behöva betala.
Ser man till vilka det är som oftast drabbas av olyckor och sjukdom i sina arbetsmiljöer är säkerhet och hälsa på arbetet också en viktig rättvise- och jämlikhetsfråga. Statistik visar till exempel på att en större procent kvinnor än män drabbas av ohälsa på arbetet, liksom en större andel yrkesverksamma med endast förgymnasial och gymnasial utbildning.
Även en organisations storlek spelar in. På större arbetsplatser med flera hundra anställda har personalen oftast tillgång till företagshälsa och ergonomisk utrustning, medan den siffran är betydligt mindre på små och medelstora företag. Det här visar på hur viktigt det är för företag med effektivt och lättillgängligt stöd för att hjälpa sina medarbetare att må bättre. Här kan digitala verktyg vara till stor hjälp för att underlätta allt från olika typer av arbetsplatskontroller och riskanalyser till att rent praktiskt administrera och löpande följa upp företagets insatser för att förbättra arbetsmiljö och personalhälsa.
Att se till så att de anställda är säkra och mår bra måste så klart vara högsta prioritet på alla arbetsplatser. Men minskad sjukskrivning och god kontroll över arbetsplatssäkerhet och -processer ger så klart också tid och resurser över till utveckling, tillväxt och möjlighet att attrahera ny kvalificerad kompetens. Hållbara investeringar är även ett hett ämne i finansbranschen. EU har till exempel tagit fram en handlingsplan för att driva på omställningen till ett mer hållbart näringsliv. Inom kort kan alltså en säker och hållbar företagskultur vara ett företags viktigaste konkurrensfördel.
Enligt Arbetsmiljöverket – den myndighet som har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att lagar om arbetsmiljö och arbetstider följs av företag och organisationer – gäller det först och främst att tekniken och den fysiska arbetsmiljön är utformad och anpassad efter användarna, och att hänsyn tas till det mänskliga beteendet. De menar också att arbetsmiljön påverkas av hur verksamheten organiseras och leds och att den som leder arbetet spelar en viktig roll när det kommer till att sprida och förankra säkerhetstänkande till sina medarbetare.
Att man skapar en miljö där prioritering och hantering av säkerhetsfrågor är en del av företagskulturen – en säkerhetskultur helt enkelt. Här kan det handla om att utbilda vad tillbud innebär eller att du som arbetsgivare har insikter i arbetsmiljöproblem.
För att göra det här måste man hela tiden hålla sig uppdaterad om vad kan förbättras. Här kan du läsa mer om de tre vanligaste hindren för att skapa en säker arbetsplats.
Att se över sina systemstöd - olika it-lösningar, blivit allt vanligare, för att göra processen snabbare, underlätta uppdatering av säkerhetsinformation när lagar och regler förändras och inte minst göra informationen mer tillgänglig för de anställda.
Den här typen av verktyg har inte bara visat sig effektiva för att bedöma och avvärja risk, de ökar även de anställdas engagemang i samband med inspektioner och uppföljningar. Något som är helt avgörande för att se till att eventuella missförhållanden rapporteras in, och att åtgärder som sätts in för att rätta till dem verkligen sätts i verket – och efterlevs av alla som berörs.
I mars 2018 släpptes den internationella standarden för hälso- och säkerhetshanteringssystem (ISO 45001). Ett av huvudfokusområdena inom den nya standarden har varit just anställdas deltagande i hälso- och säkerhetsbeslut.
Som ett resultat har många organisationer nu börjat integrera anställda och entreprenörer från olika delar av sin verksamhet i sin olika hälso- och säkerhetsprogram. Även här kan digitalisering hjälpa till att underlätta datainsamling och uppdateringar, skapa dialog och en känsla hos de anställda att de själva har kontroll över sin situation.
Vårt arbete och våra arbetsmiljöer förändras i både hur och var vi utför det vi gör. Hur det kommer att se ut om ett år är det ingen som kan sia om, men en sak är säker: Frågan om våra arbetsmiljöer kommer fortfarande att handla om att göra skillnad för människor som du och jag.
EcoOnline vill vara med och göra den här skillnaden. Vi kombinerar vår passion för innovativ teknologi med vårt intresse för att designa positiva användarupplevelser och utvecklar användarvänlig mjukvara för förbättrad arbetsplatssäkerhet och kemikaliehantering. Vår idé är enkel: När arbetsplatssäkerhet är enkel blir den en naturlig vana. Så, ju enklare och smidigare vi kan göra det för en anställd att förstå och efterleva säkerhetsprotokoll, desto säkrare kommer hen att vara.
Vi förstår komplexiteten i de processer som ingår i hälso- och säkerhetsarbete på arbetsplatser och vill göra det enkelt, effektivt och till och med inspirerande att följa bästa praxis när det kommer till arbetsplatssäkerhet genom att engagera ledningar, finnas där de anställda finns och vara relevanta för dem.
Därför utvecklar vi och säljer produkter som hjälper företag i alla storlekar att bli säkrare och mer hållbara, mer produktiva och attraktiva som arbetsgivare, och i förlängningen mer lönsamma.
Vi delar också gärna med oss av våra kunskaper via olika webbinars, föreläsningar och bloggartiklar med tips och råd för att ta kontroll över säkerheten på arbetsplatsen idag och i framtiden.
Branscher med flest anmälda arbetssjukdomar 2019 per 1 000 sysselsatta för både kvinnor och män var tillverkning, offentlig förvaltning och försvar samt vård och omsorg; sociala tjänster.
Arbetsmiljöstatistik Rapport 2020:01 Arbetsskador 2019
Organisatoriska och sociala orsaker som hög arbetsbelastning, små möjligheter att påverka arbetets utförande eller samarbetet med kollegor och chefer är den vanligaste orsaken till anmälda arbetssjukdomar (40 %), följt av ergonomiska belastningsorsaker som lyft och förflyttningar av bördor samt ensidigt och monotont arbete (33 %).
Arbetsmiljöstatistik Rapport 2020:01 Arbetsskador 2019
2019 anmälde män fler arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro. Kvinnor anmälde dock fler arbetssjukdomar och arbetsolyckor utan sjukfrånvaro än män. Här är exempelvis stress en faktor.
Arbetsmiljöstatistik Rapport 2020:01 Arbetsskador 2019
År 2019 inträffade 36 arbetsolyckor med dödlig utgång i arbetet i den svenska arbetskraften, jämfört med 50 stycken 2018. Fem av de drabbade 2019 var kvinnor.
Arbetsmiljöstatistik Rapport 2020:01 Arbetsskador 2019