Starta med dubbel väsentlighetsanalys enligt CSRD och ESRS

Från och med år 2024 kommer det att införas nya regler om hållbarhetsredovisning i Sverige. Dessa regler, som kallas CSRD, kommer att ersätta de nuvarande reglerna, NFRD. Fler företag kommer att påverkas, direkt eller indirekt.

Ett viktigt steg inom direktivet är att börja med en dubbel väsentlighetsanalys enligt CSRD och ESRS. På engelska finns förkortningen DMA (double materiality assessment) och det är vad den här artikeln handlar om.

I den här artikeln kommer du att få insikter i vad en dubbel väsentlighetsanalys är, hur du startar ett ESG-projekt och vad som kan komma att påverka ditt företags hållbarhetsarbete. Ta del av den här artikeln för att förstå bättre vad som på gång inom miljö- och hållbarhetsredovisning.

Starta med den dubbla väsentlighetsanalysen för ditt ESG-arbete

Dubbel väsentlighetsanalys är en process för att identifiera de hållbarhetsområden som är viktiga för din verksamhet. Analysen tar hänsyn till både företagets påverkan på samhället och miljön, och företagets utsatthet för dessa faktorer.

Målet med dubbel väsentlighetsanalys är att säkerställa att företag rapporterar om de frågor som är mest relevanta för deras verksamhet och deras intressenter. Analysen kan också användas för att förbättra företagens hållbarhetsarbete genom att identifiera områden där företaget kan göra störst skillnad.

Klimatpåverkan är en del av arbetet och det kan missförstås ibland när man pratar om hållbarhet. Alla dessa hållbarhetsaspekter bör därför ingå i en dubbel väsentlighetsanalys:

• Miljö: t ex klimatförändringar, utsläpp, resursanvändning
• Sociala frågor: t ex arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, jämställdhet
• Ekonomisk hållbarhet: t ex finansiell stabilitet, riskhantering, affärsstrategi.

5 steg för att starta en dubbel väsentlighetsanalys

För att genomföra en dubbel väsentlighetsanalys kan du tänka i dessa 5 steg:

• Identifiera företagets intressenter:
  Vem är det som är intresserade av mitt företags hållbarhetsarbete?
• Förstå företagets påverkan på samhället och miljön:
  Vilka positiva och negativa effekter har mitt företag på sin omgivning?
• Förstå företagets utsatthet för hållbarhetsrisker:
  Vilka risker står mitt företag inför kopplat till olika hållbarhetsaspekter.
• Analysera informationen och identifiera de områden som är väsentliga.
• Tidsbestämma: ta hänsyn till både kort- och långsiktig påverkan.

Viktigt att hela värdekedjan är kartlagd!

Du ska kartlägga de effekter som din verksamhet kan orsaka eller bidra med genom egna handlingar och beslut men även de följdeffekter som kan vara direkt kopplade till ditt företag, produkter eller tjänster genom affärsrelationer.

Det kan därför innebära att trots att du idag inte omfattas att ta fram en hållbarhetsredovisning ändå måste kartlägga och bidra med korrekta underlag till dina affärspartners och leverantörer.

För företag som omfattas av CSRD är dubbel väsentlighetsanalys en obligatorisk del av hållbarhetsrapporteringen. 

Analysen ska ligga till grund för företagens hållbarhetspolicyer och strategier, och den ska rapporteras om i hållbarhetsrapporten.

ESG-ämnen inom ESRS

En dubbel väsentlighetsanalys utgör även grunden till vilka upplysningar du ska ange enligt ESRS. De hållbarhetsområden, även kallade ESG-ämnen, du anser är relevanta för ditt företag kontrolleras mot denna redovisningsstandard.

E står för Environmental och inom ESRS finns det fem E-områden. S står för Social och här finns det fyra S-områden. G står för Governance och här finns det ett område. Inom varje område finns det flera underkategorier.

Det som är värt att veta om är detta kommer att kompletteras med branschspecifika standarder.

Tips! Genom att visualisera den dubbla väsentlighetsanalysen kommer det att bli lättare att se vilka ESG-områden som är viktiga för just ditt företag. Du kan i nästa steg koppla dessa för en redovisning enligt ESRS. En annan fördel med den här övningen att tydliggöra/visualisera är att du kan se gap och luckor i hållbarhetsarbetet. 

Ett exempel på ett ESG-ämne är: E2 Pollution med delområdena: Substances of concern och Substances of very high concern. Detta är kopplat till kemikaliehantering, substitution och exponering.

Ett annat exempel är S1 som handlar om den egna arbetsmiljön och policys: Working conditions, Equal treatment and opportunities for all och Other work-related rights. Det kan exempelvis kopplas till hur ditt företag arbetar med inrapporteringar av tillbud/händelser, riskbedömning av arbetsplatsen eller checklistor med uppföljningar. Med andra ord hur tillämpas arbetsmiljöpolicyn i praktiken och hur arbetar ditt företag med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Inom G handlar det om hur ni arbetar exempelvis med Corporate culture eller Protection of Whistleblowers. Visselblåsning och hur man hanterar visselblåsare är något som lyfts upp de senaste åren och som nu omfattas av ESRS-standarden.

Här är några exempel på hur dubbel väsentlighetsanalys kan användas:

• Ett företag som tillverkar elektronik kan identifiera att sociala frågor, såsom arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, är särskilt väsentliga för företaget. Detta beror på att företagets produktion sker i många olika länder, och att företaget har en lång leverantörskedja.
• Ett företag som arbetar inom finansbranschen kan identifiera att klimatförändringar är särskilt väsentligt för företaget. Detta beror på att klimatförändringarna kan få en stor ekonomisk påverkan på företagets kunder och investeringar.
• Ett företag som verkar inom livsmedelsbranschen kan identifiera att både miljöfrågor och sociala frågor är väsentliga för företaget. Detta beror på att företagets verksamhet påverkar både miljön och samhället.

Analysen kan hjälpa ditt företag att identifiera de områden där de kan göra störst skillnad, och den kan bidra till att skapa en mer hållbar framtid.

En väl genomförd dubbel väsentlighetsanalys kan därför bidra till att ditt företag:

• gör hållbarhet till en integrerad del av verksamheten,
• minskar den negativa påverkan på miljön och samhället,
• ökar den långsiktiga konkurrenskraften.
  
  Läs gärna mer om kopplingen mellan EHS och ESG här, för att få nya perspektiv

Vanliga frågor

När kommer mitt företag att omfattas av CSRD?
Det finns olika datum att vara medveten om, när din verksamhet behöver redovisa:

• Från och med den 1 juli 2024 för stora offentliga företag (med fler än 500 anställda) som redan omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering, med rapporter som ska lämnas in 2025.
•  Från och med den 1 januari 2025 för stora företag som för närvarande inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering (med fler än 250 anställda och/eller en omsättning på 40 miljoner euro och/eller totala tillgångar på 20 miljoner euro), med rapporter som ska lämnas in 2026.
•  Från och med den 1 januari 2026 för börsnoterade små och medelstora företag och andra företag, med en tidsfrist för rapportering 2027. Små och medelstora företag kan välja bort detta fram till 2028.

Företag utanför EU med en betydande närvaro i EU (med en omsättning på mer än 150 miljoner euro i EU) eller med värdepapper noterade på en reglerad marknad i EU kommer också att omfattas av de nya reglerna.

Läs mer om bakgrunden till ESG-rapportering här >>

Vad är dubbel materialitetsanalys?
Detta är ett annat uttryck för dubbel väsentlighetsanalys, som innebär att du ska identifiera vilka hållbarhetsfrågor din verksamhet påverkar och även påverkas av. Därför finns också förkortningen DMA, som står för Double Materiality Assessment. 

Vad är ESG?
ESG står för Environmental, Social and Governance. På svenska blir ESG: miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning.

Varför finns båda uttrycken CSRD och ESRS?
CSRD är själva direktivet och ESRS är standarden. Ett annat uttryck är att direktivet säger att du ska göra hållbarhetsrapportering och standarden visar vägledning hur den ska se ut/göras i praktiken.