Ett proaktivt säkerhetstänkande på arbetsplatsen är resultatet av en hög nivå av hälso- och säkerhetsmognad. Hur kan du och din verksamhet ha säkerhet som en naturlig del av ert DNA? Hur ska säkerheten prioriteras och bli central? Här vet vi att det finns branscher, exempelvis byggbranschen som har stora risker. En säkerhetsmognad där alla tar ansvar och rapporterar in tillbud leder till bättre skydd och färre incidenter på arbetsplatsen.
Vad är egentligen hälso- och säkerhetsmognad? Hur kan jag nå dit? Hur kan jag få med mig personalen för att skapa en bättre arbetsmiljö? Hur tänker vi kring säkerhetskultur?
Vi kommer att besvara alla dessa frågor och mer därtill i den här bloggen. Fortsätt läs för att veta mer om:
- Förståelse för hur du och dina kollegor kan höja mognadsgraden inom hälsa och säkerhet.
- Lär dig hur du förstår samband med olycksfrekvens och den kulturella styrkan.
- 3 sätt att höja mognadsgraden för hälsa och säkerhet i din organisation - med flera frågor för dig att besvara tillsammans med medarbetarna.
- Vad är nästa steg?
Förståelse för mognadsgrad inom hälsa och säkerhet
Innan vi går in på hur du når en hög nivå av mognad inom hälsa och säkerhet är det viktigt att förstå vad mognad inom hälsa och säkerhet är. Arbetsmiljömognad är hur sofistikerade organisationens program, rutiner och arbetsflöden för hälsa och säkerhet är.
Det hjälper till att bedöma hur effektivt din organisation kan hantera säkerhetsrisker för att verkligen förhindra att incidenter på arbetsplatsen inträffar.
Bradley-kurvan är en modell som beskriver förhållandet mellan arbetsolyckor och företags säkerhetskultur. Den skapades av Berlin Bradley, en anställd på DuPont, 1995.
”The stages of the DuPont™ Bradley Curve™” beskriver fyra steg av säkerhetskulturmognad:
Fas 1: Reaktiv
I denna fas är arbetsmiljön oorganiserad och otydlig: man reagerar på händelser men gör inga aktiva åtgärder. Det kan finnas en ovilja att erkänna att arbetsolyckor kan hända. Det finns inte heller tydliga säkerhetsföreskrifter eller rutiner, och medarbetarna är inte medvetna om riskerna i arbetet. Arbetsolyckorna är vanliga och allvarliga.
Fas 2: Beroende
I denna fas börjar företaget fokusera på säkerhetsarbetet. Man inför säkerhetsföreskrifter och rutiner, och man börjar utbilda medarbetarna i säkerhet. Medarbetarna följer instruktioner men tar inget eget aktivt ansvarstagande att förebygga eventuella risker. Det är fortsatt flera områden som är ett arbetsmiljöproblem. Arbetsolyckorna minskar, men de är fortfarande vanliga.
Fas 3: Oberoende
I denna fas har företaget en proaktiv/förebyggande säkerhetskultur. Man arbetar för att förebygga olyckor genom att identifiera och åtgärda risker: det handlar både om riskbedömningar och hur man arbetar med inrapporteringar av tillbud. Fokuset ligger på individen: att jag skyddar mig själv. Arbetsolyckorna är sällsynta och mindre allvarliga.
Fas 4: Ömsesidigt beroende
I denna fas har företagskulturen för arbetssäkerhet nått sin högsta nivå: det är en del av företagets dna. Man arbetar innovativt för att förbättra arbetssäkerheten och skapa en gemensam säkerhetskultur. Input från organisation är viktig för att ständigt förbättra arbetsmiljön. Detta skapar ett engagemang hos medarbetarna, man hjälper varandra och detta leder till en mycket låg risk för olyckor.
Exempel på hur Bradley-kurvan kan användas
Ett företag som ligger i fas 1 har en hög risk för arbetsolyckor. Företaget kan minska risken genom att:
- Organisera arbetsmiljön genom att till exempel införa tydliga säkerhetsföreskrifter och rutiner.
- Utbilda medarbetarna i säkerhet (lästips om kurser och e-learning)
- Ge medarbetarna ansvar för säkerheten.
Ett företag som ligger i fas 2 har en lägre risk för arbetsolyckor än ett företag i fas 1. Företaget kan minska risken ytterligare genom att:
- Identifiera och åtgärda risker i arbetsmiljön.
- Utbilda medarbetarna i att identifiera och åtgärda risker.
- Tillsätta en skyddskommitté med skyddsombud.
- Ge medarbetarna verktyg för att förebygga olyckor.
Ett företag som ligger i fas 3 har en mycket låg risk för arbetsolyckor. Företaget kan fortsätta att förbättra sin säkerhetskultur genom att:
- Säkerställa att säkerhetsarbetet är en integrerad del av företagets dna.
- Utvärdera säkerhetskulturen regelbundet: vad kan vi göra bättre?
- Ta till sig ny kunskap om säkerhet genom revisioner och riskbedömningar.
3 sätt att höja mognadsgraden för hälsa och säkerhet i din organisation
1. Gör hälsa och säkerhet till ett kärnvärde
Något som alla organisationer med en hög säkerhetsmognad har gemensamt är att hälsa och säkerhet står i centrum för deras verksamhet. Det påverkar allt de gör och lägger grunden för framgångsrika resultat. Strategi och mål med att mäta arbetsmiljöarbetet finns på plats.
När detta ligger till grund för alla beslut kommer du att börja få de rätta frågeställningar kring att kunna fastställa de metoder du behöver för att uppnå målen.
Detta fokus ger förutsättningar för att skapa en större säkerhetsmognad, med färre incidenter som följd, och kommer att leda till ökad effektivitet, bättre trovärdighet för varumärket och i slutändan fler affärer.
Frågor för dig att besvara:
- När uppdaterades arbetsmiljöpolicyn senast?
- Hur återkopplar du/ni insatser kring arbetsmiljöarbetet?
- Hur ofta har ni någon form av säkerhetsutbildning, t ex skyddsutrustning eller om buller?
- Har ni föreläsningar kopplat till OSA, exempelvis stress?
- När hade ni senast en workshop kring begreppet "säker arbetsplats"?
- Hur arbetar ni enligt SAM?
2. Bevisa att säkerhet är allas ansvar
Säkerhet är allas ansvar, från högsta ledningen till servicepersonal. Se till att hjälpa alla teammedlemmar att inse detta och genom att skapa en känsla av ansvarstagande. Det är ett sätt att se hur medarbetare kan kompetensutvecklas.
Hur kan ni göra detta? Det börjar i den högsta ledningsgruppen där säkerhetsfrågor prioriteras. Det finns mål satta (KPI-er för HMS) och rätt resurser finns för att uppnå mål samtidigt som det finns en naturlig dialog/feedback inom verksamheten.
Detta leder oss till vår andra punkt: samarbete. Ledningen och medarbetarna måste samarbeta för att förbättra nivån på säkerhetsmognaden. Ledarskap som värdesätter feedback från medarbetarna och tar hänsyn till deras åsikter skapar en mer engagerad personalstyrka. Detta kommer att förbättra er säkerhetskultur och få medarbetarna att känna sig verkligt ansvariga för varandras säkerhet, vilket också höjer nivån.
Frågor för dig att besvara:
- Finns det KPI-er satta för HMS?
- När gjorde ni en riskanalys senast?
- Hur jobbar ni med tillbud?
- Hur ser återkopplingen ut?
- Är ni konsekventa med genomföra riskbedömningar?
- Hur lång tid tar det olika åtgärderna?
- Finns det budget?
- Har material för säkerhetskurser uppdaterats? Hur ser ni på kompetensutveckling?
- Har alla tillgång till e-learningkurser?
- Är HMS/arbetsmiljöfråga en stående punkt på agendan?
- Hur arbetar vi med checklistor?
- Arbetar ni enligt 5S-modellen?
3. Analysera rätt data och gör analyser för att förbättra
En annan viktig faktor för att höja säkerhetsmognadsnivån är data och analys. Det är när du samlar in och övervakar rätt säkerhetsmått, nyckeltal och annat som du verkligen kan höja din säkerhetsprestanda.
Med en heltäckande bild av säkerhetsprestandan kan du börja identifiera svaga och starka områden. Detta hjälper dig att prioritera vad du behöver arbeta med för att mer effektivt minska riskerna på arbetsplatsen. Mät både ledande och eftersläpande indikatorer, t.ex. utbildning som genomförts av anställda, status för slutförda åtgärder, genomförda säkerhetsmöten, skadefrekvens vid förlorad arbetstid (LTIFR), dagar borta med restriktioner eller förflyttning (DART) och många fler.
När du har identifierat de mått som behövs för att uppnå dina säkerhetsmål kan du börja spåra trender och mönster i dina data. Du kan nu fatta datadrivna beslut för att skapa en mer proaktiv säkerhetsstrategi. Se till att du delar dessa data med medarbetarna så att de är medvetna om styrkor och svagheter i säkerhetsarbetet.
Frågor för dig att besvara:
- Främjar din arbetsplats inrapporteringar av tillbud?
- Har ni en gemensam syn på olika begrepp?
- Genomförs det riskbedömningar i hela organisationen?
- Hur jobbar du och dina kollegor med det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM?
- Hur sätter ledningsgruppen sina KPI:er för HMS?
- Hur återkopplar du/ni insatser kring arbetsmiljöarbetet eller arbetsmiljöproblem till personalen?
Vad är nästa steg?
Nästa steg är att inte bli hemmablind för trots att det finns en hög medvetenhet om hur man ska agera säkert kan stress och trötthet vara orsaker till felsteg. Det är också bra att komplettera med exempelvis en OSA-undersökning, för att fånga upp attityd och beteenden. Att se över sina HR-processer regelbundet är ett tips.
Kollegor behöver ständigt påminna varandra om säkerhet och ta pauser. På så sätt håller ni arbetsmiljöpolicyn levande och skapar förutsättningar för mindre olyckor.
Här är ett bra företagsexempel kring Hälsa och Säkerhet från SCA
Frågor att ta med sig
- Hur arbetar du med positiva beteenden? Finns det belöning för det?
- När hade du genomgång av Arbetsmiljöverkets material om riskbedömningar?
- Behöver vi bli bättre på att ge varandra feedback? Positiv och negativ? Hur gör vi det?
- Vad mer kan du och dina kollegor göra för att skapa en ännu säkrare och tryggare arbetsmiljö?
- Är det dags att bli certifierade enligt ISO45001?